Eftersom det är storträning i morrn, var jag tvungen att tigga till mej en liten eftermiddagsrunda, som visade sej bli ett äventyr i regnslasket med trenne flickor.
Kunde inte låta bli att erinra mej denna gamla Beskowklassiker;
Idag Farbror Blå fick det tufft må ni tro,
till skogs med tre damer han red.
Bland grenarna hördes en ugglas ho-ho,
så ett ridspö till skydd tog han med.
För damer är det inget äventyr alls,
att hästarna snavar ibland.
Men får man som gubben en klump i sin hals
kan spön glida lätt ur en hand.
Nu ligger i skogen det flotta spöt kvar,
men se det slutade lyckligt ändå.
Som en tidig julklapp, åt själva Tomtefar.
Det tackar vi för, Farbror Blå.
Ni vet att Farbror Blå döpte om sej sen. Numer heter han Hans och Bor i Kopparberg.
2 kommentarer:
Gled som på ett bananskal in på denna blogg. Det är ta mig tusan det roligaste jag läst på webben på länge. Nu kommer jag verkligen läsa. Så ofta jag kan.
Lycka till! Go globen!
Instämmer med Lisa. Har läst sedan nån vecka tillbaka och bloggen vinner över andra bloggar med HÄST-längder! haha!!!
Skicka en kommentar