Vila två dagar innan hopp. Lät först som en tveksam idé.
Jag ville ju träna in i det sista. Det är ju inte direkt så att jag känner mej fullärd.
Snarare tänkte jag nog att ett par extra-pass mot slutet skulle pigga upp.
Sista-minuten-pluggare som jag ju är sen gammalt.
Men å andra sidan så är det som att två månaders ackumulerad
träningsvärk på ett Gessle-aktigt vis har dundrat in på en å samma gång.
Och en gnisslande stiffhet i kyrkogrindklass.
Innan jag ens kom in i duschen, var jag tvungen att erlägga visit hos olivoljeflaskan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar