Ett litet odramatiskt antiklimax piggar faktiskt upp ibland. Det här var ett sånt. Nu kan jag börja planera för julen igen, jag hade lagt det tankearbetet åt sidan med tanke på att jag så starkt såg en intensivvårdsvistelse med tillhörande konvalescensbehandling framför mej snarare än en lite trött men helt ok runda. Familjen kunde köra igång julklappslistförfattandet redan på läktarn.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Snyggt ridet!
Instämmer helt. Vilken ridutveckling..
Jag stod precis vid den stora silvriga bilen och klappade i takt (och sjöng med).
Shit vad duktig du hann bli - så fort dessutom!!!
Skicka en kommentar