Då åker den i sjön, sa Karin.
Aha. Hjälmaren, då?
Observera att den, liksom flotta Bentleys, har en maffig grill i fronten.
Med ventilationsreglage.
Har du ont i huvudet?, frågade Anna häromdan på träningen.
Nej fröken, jag korrigerar AC:n.
lördag 29 november 2008
Huvudsak
Ingen får på något vis missa min fantastiskt flotta huvudbonad, som har blivit ett irritationsmoment för min familj. Jag har haft den på spelningar flera gånger redan. Att sova med den på föranledde vissa protester, men accepterades till slut. Däremot sattes en tydlig gräns när jag ville ha den på ner till Vivo.
Hur skänkelt som helst
Här ser man tydligt hur illa det kan gå
om man tappar inte bara en, utan banne mej BÅDA stigbyglarna.
Tur att det redde upp sej.
Har vissa planer på att överraska Lena Bredberg,
med ett par såna där spinnar innan trippelbarren imorrn.
Undrar hur hennes markarbete skulle se ut då?
Magnifik!
Nåt som man inte kan anklaga hästfolk för. Det är att vara velande i sina omdömen.
Snarare nyttjas en nyansrikedom som får norrlandsguldpackade hockeysupporters framför VMTV:n att framstå som utstuderade subtiliker.
Här är bedömningsskalan:
1. Magnifik
2. Strålande
3. Totalt värdelös
Vill man ana skiftningar i budskapet, bör man snarare räkna antalet utropstecken i yttringen.
"Totalt värdelös!", är t.ex. en riktigt sansad sågning,
närmast ett beröm, jämfört med "Totalt värdelös!!!".
De positiva omdömena i frånvaro av utropstecken, är nog mer att betrakta som ironi;
"Strålande..."
Men vad vet jag.
Helt grön som jag är i sammanhangen.
Men jag känner mycket väl igen det effektiva värderingsystemet
från den tidiga hiphopens tuffa tillvaro.
MOT GLOBEN
En dag kvar! Hoppas Ni alla håller tummarna för Wille & Celine i morgon. Det har varit en rolig höst.
Gas mod & yes
För säkerhetsskull, tycker min dotter Olga, så borde vi kolla in instruktionsdvd:n med Gretze & co ett par gånger till. Frukostlektion, med andra ord.
Varje gång jag ser filmen, vecklas nya bottnar ut.
Gas, mod och yes! är budskapet som nu duggar tätt.
I alla fall som mina röster i huvudet simultantolkar det.
Lustigt nog även när det är helgmålsbön från Storuman på vanliga kanalen efter.
Stiff staff stuff
Vila två dagar innan hopp. Lät först som en tveksam idé.
Jag ville ju träna in i det sista. Det är ju inte direkt så att jag känner mej fullärd.
Snarare tänkte jag nog att ett par extra-pass mot slutet skulle pigga upp.
Sista-minuten-pluggare som jag ju är sen gammalt.
Men å andra sidan så är det som att två månaders ackumulerad
träningsvärk på ett Gessle-aktigt vis har dundrat in på en å samma gång.
Och en gnisslande stiffhet i kyrkogrindklass.
Innan jag ens kom in i duschen, var jag tvungen att erlägga visit hos olivoljeflaskan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
